onsdag 28 september 2011

Stuff

-Jag har äntligen fått äta mitt äskade currybröd igen. Hittade det i skolans kiosk idag efter handbollen.
Fan va gott det är! Och gud vad besviken jag var när jag inte hittade det på den senaste körsbärsblommansdag i kungsträdgården. Men nu blir det till att köpa currybröd till varje lunch. Eller som frukost att äta innan skolan. Eller till frukost och lunch. ELLER så köper jag massor av currybröd varje dag och bygger upp ett lager hemma. Hmmm...möjligheterna är oändliga.

-Japansk tv suger. Det visste jag redan innan men fan va det suger. Finns seriöst program där de har en publik och sen typ en grupp kändisar som snackar om...youtube klipp. För det är vad de visar. Det enda de visar är typ helt random lite småroliga youtube klipp eller klipp med något tema. T.ex så var det en dag typ ett program där de hade temat att visa i en timme klipp på Amerikanska soldater som kom hem och överraskade sin familj. Uppe i hörnet visar de då kändisarnas ansikten så vi kan få se hur de reagerar.
Kan också vara att de får se någon som gör något svårt. Det jag såg en gång var att det var en kille som snurra på ett glass i ett annat glas och sen blåste på det så hoppade det in i ett annat glas. Kändisarna skulle då upprepa detta...
Så finns det också program där de visar klipp med vad som påstås vara spöken.
Så himla...värdelöst. Att bara ta klipp som andra gjort och sen göra ett program runt det...

-Det svenska godiset har kommit fram mamma. Gick väldigt snabbt!

-Här på Okinawa så rullar tjejerna inte upp kjolarna så de nästan visar halva rumpan vilket verkar vara standard på andra utbytesstudenters skolor. Här rullar tjejerna typ inte upp kjolarna alls utan de har den längd kjolarna har, under knäna. Har typ sett några få personer som har haft de upprullade ovanför knäna.

- Jag märker hur jävla otränad jag är när jag får träningsverk i högra överarmen. Sträcker vänstra låret och skadar högra knät. Fucking awesome.
Lyckades i alla fall att springa 3km i 30 grader utan att stanna...

-Har varit i Japan i en månad nu.

Karaoke

Klockan 12 skulle jag möta Fumiya vid skolans ingång. Jag kommer dit exakt när klockan slår 12(avtalad tid) men...jag kan inte hitta någon Fumiya. Ingen Yuusuke heller som också skulle med. Frågor några från klassen och från handbolls klubben, svaret: De är inte här. Nu blir man lite irriterad -.-
Jag får tag på en kille från klassen som förstår mitt problem ^^ och erbjuder sig då att ringa Fumiya eftersom jag inte har en mobil än. Tydligen var de redan där på Karaoke stället och jag skulle följa med en annan kille som också skulle med på Karaoken. (Känner till vem han är så det är inte någon helt ny) Så då får man ju följa med denna personen... inte för att det är nåt fel på han, han är skit schysst men liksom...säger man att man ska möta någon så gör man det.

Buss, buss och gå i gassande sol. Dumt nog så hade jag inte tagit med mig min handduk >.<
Jag tror inte jag har berättat hur jävla dyrt Okinawas buss system är.

När man går på bussen tar man en biljett som då har ett nummer för en viss sträcka av stationer.
Längst fram i bussen finns en digital tabell skärm med varje nummer på och en summa av pengar som man ska betala ifall man går av på den aktuella stationen. Så efter ett visst antal station så hoppar priset du ska betala för att ha åkt med bussen upp ett snäpp. Början priset för att bara åka en station är 160yen.
För varje resa till och från skolan kostar det mig 410yen. Från och till, det blir alltså 820yen per dag.
Bussarna är inte precis de mest tidsenliga heller. De kan komma lite när som helst runt den utsatta tiden de ska komma.

Tillslut så kommer vi fram till Karaoke stället. Ahh AC är verkligen räddaren i nöden.
Vi åker upp en våning och där står Fumiya -.-
Jaja, shikata ga nai. Finns inget att göra åt det. Jag och han jag åkte med skriver in att vi är med dem och får ett glas att ta dricka eller slush med. Man betalar nämligen efter att man är klar med karaoken.
Och all dricka och slush är gratis, och själva kostnaden för karaoke var typ bara 60kr.
Billigt~ har inte direkt någon koll på exakt hur mycket allt kostade för jag köpte nämligen en liten korg med pommes frites och kaarage. Då blev hela summan 1200yen. Gott var det!

Jag försökte mig på att sjunga en Japansk låt... Det slutade i ett pinsamt nederlag där jag inte lyckades yttra ett enda ord. Gick alldeles för snabbt för mig O__O Kan inte läsa Japanska samtidigt som jag ska försöka sjunga, gick alldeles för snabbt!
Så just nu läser jag all hiragana jag ser för att bättra på min läshastighet.
Efter det pinsamma nederlaget gav jag upp på Japansk musik vilket helt plötsligt gjorde allt så mycket svårare. Kan knappt någon Engelsk musik...så jag fick verkligen anstränga mig för att komma på något som gick att sjunga. Vilket resulterade i två Paramore låtar, Misery Business.
Rolling stones, Paint it black. Bob Dylan, The times they are a-Changin'.

Man låter faktiskt inte helt åt helvete när man sjunger karaoke O:
Liksom, jag kan inte påstå att jag lät bra, men...inte lika hemskt som när jag inte har en karaoke mic i handen.

En liten underlig sak som hände var att...de fick dit en av skolan lärare...
Not shitting ya. Vi satt där och sjöng karaoke tillsammans med en lärare, han sjöng också!
Måste vara för att de är Okinawabor.

När vi var klara med karaoken så fick vi av någon anledning biljetter som vi gratis kunde spela på såna där spel där man styr en klo som sen ska fånga vad som nu finns inne i maskinen. Av någon anledning valde de att spela på en maskin där man kunde vinna stora disney kuddar. Och de vann på det! Och gav mig kudden! Hade inte förväntat mig att komma hem med en stor kudde precis. Fast den är bekväma så det gör inget precis.

När vi var klara med allt så tror jag att klockan hunnit bli 19. Och framför oss hade vi en lång promenad. Jag som förvirrad utbytesstudent hade ju ingen aning om hur jag skulle ta mig hem mitt på natten så jag promenerade med Yuusuke och Fumiya hem till Yuusuke där hans farfar eller morfar skjutsade mig hem. Av Yuusukes farmor/mormor så fick jag en liten omiyage i form av någon konstig räk kaka sak vettefan vad det var men det smakade typ inget, samt en påse med svart socker godis. Det är rätt gott, går bara inte äta allt för mycket.

Avslutar med bild på själva kudden jag fick:

tisdag 27 september 2011

Nagai

Om ni frågar er själva. Varför skriver han så jävla långt för? Så kan jag svara med att 1: Jag märker inte förens jag är klar hur långt det faktiskt blev.
2:Det är kul.
3:Jag ser det här som en öppen dagbok där folk kan ta del av mina upplevelser och som en dagbok vill jag ha den med alla händelser i så intakt form som möjligt, så att jag senare i livet kan läsa den och minnas hur det var utan problem.
4:En kompis bad mig att inte sluta skriva så långt.

Kouya kouya!

Så efter att ha spenderat en dag i solen och varit fysiskt aktiv så skulle vi alla nu proppas in i skolans idrottssal utan att ha först duschat eller någonting. Det var varmt, väldigt varmt, jag är inte så säker på att AC:n var igång medan vi var där för den enda svalkan jag kände kom utifrån de öppna dörrarna.
Och för att citera min vän Fumiya "Ningen kusai ne?" Människor stinker eller hur?
För vi har inte haft tid att byta om utan vi var fortfarande i samma idrottskläder. ^^

Men det var awesome. Det började med en grupp på 6 personer i vita masker som dansade en stor bredd av olika stilar för att sen följas upp av en stor grupp tjejer som dansade i cheerleading kläder och medföljande poffar. Men det är inte slut med danserna! Jag är ju i Japan så lite galenskap ska ju ske, nästa grupp som kommer upp på scen och dansar är ett gäng som är klädda i ett heltäckande grodplagg. Tänk onepiece. Fast Japanerna har haft det mycket längre än onepiece har funnits >.> Kigurumi
Sist och absolut galnast var det 3 killar som var utklädd till tjejer i lite porrig utstyrsel som dansade.
Galet men väldigt underhållande!

Sen så var det uppvisning av skolans snyggaste och sötast killar och tjejer. Tidigare under homeroom hade vi fått lappar där vi skulle skriva vilka vi tyckte tillhörde de kategorierna, men eftersom jag inte hade någon aning om varför vi skulle göra det eller vad alla heter så avstod jag. Nu fick jag då reda på varför vi skulle göra det. Det var då uppvisning av först förstaårseleverna och siste tredjeårseleverna.
Det var rätt kul ^^ Det var nämligen så att de hade gjort en gräns (som typ röda mattan(kändisar)) som gick från scenens trappor till andra sidan idrottssalen. De utvalda skulle då emellan den där gränsen medan alla eleverna trängs på andra sidan med sin mobiler i högsta hugg för att ta foto på dem.
Kändes lite fånigt eftersom de alla går på samma skola och kan se dem varje dag ^^
Fast de hade annorlunda kläder förstås. :P

Sen efter hela det spektaklet var över så spelade ett av skolans band. De var väldigt bra. Och var riktigt coolt klädda. Känner lite halvt en kille som spelade i bandet. Han heter Kenji Mark och kommer från Kalifornien så han kan prata väldigt bra Japanska.
Efter bandet så var det ett par andra personer som sjöng och spelade musik samt 2 till band.

När hela musik delen var över så kom det en liten seg del där de tog upp olika personer som enligt dem var roliga. Japansk humor, förstår den inte riktigt än. Fast det var rätt roligt ändå, för innan personen/personerna gick upp på scen skulle vi klappa händerna och skrika ut "Kouya kouya *namn*"
Så kom efter det ännu en uppvisning. Den här gången var det typ, killarna som var mest tjejiga och tjejerna som var mest killiga. Det blev ju då såklart att killarna bar tjejkläder och vice versa.
Roligast var 1:orna. De byta nämligen skoluniform. Så tjejerna gick i byxor och skjorta som inte var så speciellt egentligen. Fast killarna gick då i knästrumpor, kjol och sailor tröja. Oh what fun it was. Killarna såg verkligen ut att skämmas. ^^

Så var det ännu ett band som var astuffa och efter det så var det ytterligare lite prat. Vid ett tillfälle så sa de något som fick de att isa i hela kroppen. De prata typ om att ta upp någon på scen och jag hörde ordet "ryuugakusei" utbytesstudent. Som tur var så tog de inte upp mig utan de tog upp 2 Japaner där den ena kunde Tyska och den andra Ungerska. Tror det var så att kanske de hade varit utbytesstudenter eller så var de halvjapaner. I vilket fall så gick de upp på scen och så skulle de presentera sig på respektive språk. Lite i efterhand tycker jag det var synd att de inte tog upp mig :P
Svenska är så mycket vackrare än både Ungerska och Tyska.

Direkt efter det så kom finalen. Vi alla vända oss mot andra sidan idrottssalen där de hade satt upp en projektor. De spelade upp en film som de hade klippt ihop från allt de hade filmat från Sportfestivalen. Sen efter det så riktades fokuset åter till scenen där nu alla som deltagit under Kouyasai stod och så hade de satt upp en neonskylt där det stod "Reckless Rush". Varför det stod det förstod jag inte :P
Men så höll alla om varandra om axlarna och gungade medan de sjöng till en låt. Och som en sista definitiv avslutning så skrek vi alla ut "Otsukaresama deshita" och kastade upp våra handdukar! (Små handdukar är en helt nödvändig sak att ha här i Japan. Alla Japaner har det för när det blir svettigt.)

En väldigt bra avslutning på dagen och definitivt en bra dag att ha som en av de sista dagarna innan jag har varit här i Japan i en hel månad!

söndag 25 september 2011

En svensk flagga vajade på Okinawa

Självklart så var den bästa bilden på alla andra när man själv blundade.
Trött... så himla trött...fötterna värker och huvudet dunkade av vätskebrist förut.
Först var det taiikusai från 9 till 16+~ sen efter det så var det Kouyasai. En typ efterfest festival.
But we'll get to that in due time.

Börjar dagen med att i lugn takt göra sig i ordning 2 timmar innan jag skulle bli skjutsad av värdmamman. Men ju närmare klockan blir 8 desto mer orolig blir jag. Klockan är 7, har inte gått upp. Klockan är 20 över 7, fortfarande inte. Lite efter halv 8 går hon och barnen upp. Och barnen är inte precis de snabbaste på morgonen, så jag bara sitter och oroar mig. Kommer jag hinna i tid till 8.35 när vi ska vara där och ta närvaro O__O
För jag måste innan vi kommer dit hinna hoppa av och köpa lunch. Så jag bara sitter och har världens ångest. Helt onödan måste tilläggas faktiskt. För när jag har köpt lunch och är framme och allt så sitter alla från klassen och chillar i vårat tält innan de ska röras sig mot andra sidan idrottsfältet där närvaron ska tas och från där vi ska tåga ut på fältet och formation. Alla elever på skolan, i kill och tjej filer med klassen egengjorda flagga längst fram. Som ni då kan se på bilden hade min klass valt att göra Sveriges flagga på en sida och sen ett annat motiv på andra sidan.
Min klass som är väldigt tight med varandra gjorde lite extra saker. Vi stoppade in tröjorna innanför shortsen, drog upp shortsen, marscherade i takt och skrek ut "so come on, come on, everybody go!" med en lyft näve. Det enda som failade var att de hade lekt sönder själv bambupinnen vi hade flaggan på så den gick sönder i mitten av själva intåget.    .____.

Så fick vi sen stå i gassande solsken och lyssna på rektorn, lärare och tredje års elever. Som tur var det inte så att alla stod och pratade i en evighet utan de var klara väldigt snabbt. Särskilt rektorn, den personen som ska prata i en evighet enligt andra bloggar som jag har läst. Tur att det inte blev så för oss ^^

När det var över så var det dags för...ja jag vet inte vad jag ska kalla det... Översatt från Engelska blir det tusenfoting race. Det var i alla fall 4 personer som tillsammans hade en gemensam skida fastspänd vid vardera fot. De skulle då ta sig från ena sidan av fältet till andra, där de då blir avlösta av sina lagkamrater som då ska göra samma sak. Men! Ibland så stannar de musiken som spelas och läser upp en fråga som då varje lag ska svara nej eller ja på. Hur de svarar? De håller såklart i såna där cheerleading poffar som då ska antingen skakas uppåt eller neråt. Om de svarar fel ja då blir det "batsu geemu" bestraffning. De skulle då veva runt med en poff medan de själva rörde sig i en cirkel rörelse, där alla följer efter den som är längst fram. Så det blir liksom en eftersläpnings effekt. Svårt att beskriva...

Det kanske var kul att delta i, vet inte själv för jag skulle delta i det som kom efter det där. Vilket betydde att man var tvungen att sitta i standby under solen, redo för att ge sig ut i strid! För strid skulle det bli i leken "tamanige". I tamanige finns det 8st stora kartonger utrustade med handtag som då antingen en eller två personer ska springa omkring med samtidigt som några hundra elever springer efter dem och försöker kasta in små bollar i deras lådor.
Självklart blev det så att de flesta valde att springa efter tjejerna med lådor istället för att springa efter killarna som är 180+. Särskilt eftersom majoriteten av deltagarna i leken var tjejer så var det så att nästan inte en jävel nåde killarna med lådor. Så det fick bli tjejerna och en stackars ensam lärare som själv sprang omkring med en låda i famnen. Måste nog ha varit en lite skrämmande syn att ha några hundra elever framför sig som på en signal alla rusar fram mot en. Men kul för oss var det!

Direkt efter det skulle vi sätta oss igen på standby för att invänta att stafetten skulle börja. Varmt varmt. Min klass kom på 4plats, utav kanske 10 klasser tror jag, blandat 1-3års elever.

Så har man precis tid för att springa och dricka upp allt vatten för att man känner att ens huvud börjar dunka av vätskebrist innan ens dansnummer börjar. Det var väldigt kul, själva dansen. Tror att jag kanske kan få tag på en video från det. Hoppas hoppas.

Men direkt efter själva dansen som vi hade var över så sprang jag till vårat tält, hämtade kameran, sprang till andra sidan fältet, upp för trapporna till själva åskådarplatsen och började filma de andra gruppernas danser. Se deras har jag på film! Tror inte filmerna blev så bra dock...blev lite skakig bild ibland.

Sen äntligen lunch! Så sprang då tillbaka till tältet och åt. Fick ta några bilder på folk och med folk på vägen tillbaka. Sen efter jag var klar med maten tänkte jag gå till andra sidan igen men den här gången för att köpa något att dricka. Tog ett tag att komma till andra sidan då en del ville att man skulle ta bilder. Men jag klagar inte, det var kul ^^

Fast det jag vill klaga på är att nästan varenda jävla vettig dricka var slut när man kom dit. -.-
Tror inte att de hade fyllt på med drickor efter att vi hade varit där 2 gånger tidigare och tränat.
Så i slutet av dagen när allt var över då var alla drickor slut. Vettiga som ovettiga.

Men då efter lunchen hade jag lite fritid att ta foton på. Så då tog jag tillfället i akt och fotade den andra omgången av stafett med de resterande klasserna. Tror jag fick några bra bilder då. =)

Men så fort det var över var jag tvungen att springa tillbaka till tältet, lämna kameran och sen joina klassen. Det var nämligen vår tur att ha våran "masu geemu".

Vi alla 400 elever springer ut på fältet i rader, klassvis, och ställer upp oss på raka led. Bugar och vrider och vänder på oss åt olika håll som vi fått lära oss. En sak som jag kan med enkelhet beskriva är att vi ställde oss i horisontella rader och sen satte oss ner från höger till vänster. Så det blev som en dominoeffekt. Sen så gjorde vi den där "mabushii" grejen också. Publiken skrattade gott åt det ^^

Sen så sprang vi alla klassvis ut i en kvadratformation. Vi börjar alla samtidigt att stående marschera(?) i takt och skrika ut "ichi, ni!". Ett, två.
På signal börjar vi alla röra oss i ett mönster. Det gjorde var att vi rörde oss inåt från vår position och sen vrider oss till vänster. Effekten blir att kvadraten faller inåt och blir ett"+" tecken och sen en kvadrat igen. Detta gjordes 3 gånger. Efter det kom en atletisk par uppvisning som jag inte deltog i. Jag blev istället den som sprang lite före de andra och visade var centrum var så alla andra kunde ordna sig efter det. Personen 1 ställer sig på P2:s knän medan P2 håller tag i P1:s ben och P1 kan då hänga fritt framåt i luften.

Nästa atletiska uppvisning var att P2 lägger sig på rygg med händerna uppåt och benen uppdragna . P1 tar då tag i P2:s knän och samtidigt vilar axlarna i P2:s händer. Då kan P1 "ställa" sig upp och ner.
Sist så ställde sig P1 rakt upp på den andres axlar.

Efter det var så var det meningen att jag skulle vara centrum en gång till fast det failade lite när tjejerna var sega på att springa framåt.

Nästa del var att 5 personer sätter sig ner i rad och håller i varandra. På signal ställde vi oss upp. De 3 i mitten bara rakt upp medan de på ytterkanten "ställde" sig på snedden. Resultaten blev att de såg ut som en solfjäder när vi ställde oss upp. Eller halvcirkel om du vill se de som det.
Detta gjordes då såklart i ordning, grupp 1, grupp 2...

Efter det ställde vi oss upp i pyramid formation. 6 personer. 3 fram, 2 i mitten och 1 längst bak som hoppar upp på ens rygg.
Näst sista saken var att vi tog en person, höll upp honom, placerade fötterna på axlarna av 2 personer och sen kasta upp honom så han stod rakt. Sen falla bakåt där vi tar emot honom och gör sen om det.

Sist kom handklappningar i Futenma formation. Sen efter det var allt slut. Trött och svettig rusar jag till tältet, hämtar kamera, och filmar 2&3:ornas liknande uppvisande. Sen rusa tillbaka för att vara med på avslutningsceremonin. Efter det var man trött...svettig och törstig. Men vi var inte klara än. Nejnej. Det fanns nästa sak kvar. Kouyasai. En liksom "bra jobbat festival". Men den tar jag i ett annat inlägg. Imorn... Då ska jag också skriva om att jag har varit för första gången på karaoke med några klasskompisar.

Otanoshimi ni!

lördag 24 september 2011

Kakazu

Igår, fredag, så var det ingen skola så vi kunde vila upp oss inför sportfestivalen. Vilket betydde att jag blev ensam hemma. Min värdmamma har vid flera tillfällen nämnt att det finns en park i närheten av Kakazu, där jag bor, och att det finns ett observatorium där.

Så med den hinten om att jag borde gå dit gav jag mig iväg på en promenad i labyrinten som Kakazu är.
Först gick jag till den lokala konbinin och köpte melonbröd och choklad. Japansk choklad är annorlunda...samt att melonbrödet jag köpte var nog en riktigt jävla dålig versionen. Hoppas jag i alla fall. Var typ bara bullbröd med socker ovanpå. Ingen melonkräm i mitten. Fanns inget melonigt med den alls. Tur var så kosta den bara 100yen...

Hittade parken efter att ha irrat omkring lite i Kakazu. Parken är byggd runt ett gammalt befäst berg från andra världskriget vilken det man kunde beskådas i form av en igenbommad grotta och en bunker. Fanns kanske mer men det hittade inte jag.

Bilder från promenaden kommer i det här inlägget senare när jag har haft tid att gå igenom dem!

En bild lägger jag upp däremot.

I just happened to stumble upon this drink Mikan. Kostade bara ynka 110yen också.
Vilket blir 10kr med den rådande valutaväxlingen. And let me tell you, it was delicious!

torsdag 22 september 2011

Taiikusai

På söndag kommer äntligen sportfestivalen att gå av stapeln!
Varje dag på luncherna och efter skolan har vi tränat, och inte för att säga att i onsdags så var vi hela dagen på fältet där sportfestivalen ska vara och övade. Så nu har man en rätt vacker bond- och glasögonbränna....
Men det är väldigt kul! Speciellt idag efter vi hade övat så visade idrottsläraren, som håller i det mesta, en film på oss alla från dagen på fältet. Det var kul att se för första gången hur allt ser ut från observerar perspektivet.
Jag kommer ju att delta så jag kommer inte att kunna ta bilder eller filma själva höjdpunkten när vi går i formationer och gör lite olika saker. Kommer nog skriva en "liten" utförlig beskrivning på det hela.

Men en sak som jag kan visa redan nu är en video på det vi kommer göra.
Oh right...det vi gör kallas mass games.



Det där kommer vi att göra! Fast i formationen av FUTENMA och sen kanjit för gymnasium.

It's awesome.
Jag tror vi är ca 400 elever som kommer göra det där också. Finns nämligen 10 1klassare och jag tror det är 40 elever i varje klass. Så 400, det blir väldigt tufft.

Så kommer vi också dansa massor av olika saker, det enda jag faktiskt vet var det kommer ifrån är att vi kommer göra lite från lejonkungen när Simba föds. Så vi ska liksom, i en stor cirkel, några hundra elever sitta på knä och tillbe. Ser väldigt roligt ut och är roligt.

Min skola har för övrigt  rätt bra humor ^^
Vid ett tillfälle i mass game så ska vi alla sitta ner i rader och först titta på sin familj för att sen titta på rektorn. När vi tittar mot rektorn så ska vi alla skrika ut "mabushii" och täcka för ögonen genom att korsa armarna. Våran rektor är nämligen flintskallig och har ett väldigt skinnande huvud. Mabushii betyder då såklart "skinnande, bländande".

All for now. Återkommer efter söndag någon gång.
Ja, mata!

söndag 18 september 2011

Japanska skolan

Fick en fråga från en kompis angående Japansk skola.
Så tänkte att jag kan väl ändå ta och skriva ett längre inlägg om det.

Jag börjar skolan kl 8.50 varje dag, alltid i samma rum.
Jag anländer dock till skolan ungefär 8.30 och plockar då fram mina Japanska saker samt en handhållen fläkt. AC startar nämligen inte förens homeroom. 8.45 varje dag så spelar de ut vad jag tror är skolans egna sång.  8.50 kommer homeroom teacher och säger något sen får man typ göra något i 10 eller är det 20? Sen ringer klockan igen och då börjar homeroom på riktigt då läraren delar ut papper eller en elev läser upp något men så lågt så det måste vara omöjligt för nästan någon att höra vad den säger. Sen att en del pratar med varandra gör det ju inte bättre heller.
Sen någonstans därefter börjar första lektion som varar i 50 minuter. Läraren får då den tiden på sig att lära ut vad den vill lära ut, för när klockan ringer så är lektionen slut. Oavsett om läraren var helt klar.
Sen är det 10 minuters paus. Repeat tills lunch klockan 13.10 som är i en timme tror jag. Eller 50 minuter, not sure. Lektionerna slutar någonstans innan 4 varpå vår homeroom teacher kommer och delar kanske ut papper eller något. Men huvudsaken som kommer efter skolan är slut är "souji". Då alla elverna på hela skolan hjälper till att städa skolan. Vi i klassen städar vårat klassrum med att sopa upp skräp, svepa snabbt med en mopp, tvätta svarta tavlan samt skrivborden. Har sett elever göra rent en del hallar men har ingen aning om vilka eller varför de har den uppgiften. Och om vi kan få den...hugha.
Sen då klubb tills det är över.

Det är då själva skolan. Som jag skrivit så är lunchen väldigt sen så för att inte hungra ihjäl äter en del antingen bröd eller onigiri mellan lektionerna.

Före varje lektion börjar så ska vi alla ställa oss upp från våra stolar och buga för läraren och säga "onegaishimasu" typ umm...snälla lär oss. Finns ingen riktigt bra översättning på det.
Men alla kanske bara lite lätt böjer på huvudet samtidigt som de sätter sig ner. Sen är det också meningen att efter lektionen så ska vi buga och tacka läraren men det görs knappt. Vi sitter fortfarande i stolen och våran classrep (?) skriker ut något och då ska vi buga och sånt, men som sagt. Det görs inte. Men ändå skriker då läraren tillbaka, "Hai, arigatou gozaimasu".
Det är okej att sova eller prata på lektionerna. Läraren maler bara på, för det är ditt ansvar som elev att hänga med och förstå. Det gäller dock de Japanska eleverna. Jag får inte sova :P
Prata gör jag om situationen kräver då tex jag inte förstår. Då har jag awesoma Fumiya bredvid mig som är snell och har väldigt stort tålamod, han är schysst :D

Ibland när världshistoria läraren har gett eleverna någon uppgift att arbeta med själv så brukar han ibland ta och prata med mig. Tar ett litet tag men tillslut förstår vi varandra och vi har fått vad vi vill säga iväg. Han är awesome våran historia lärare. As skön vilket märks att klassen också tycker.
Över huvudtaget så tycker jag om typ alla lärare.

En del elever hälsar på lärarna när de möter dem med en bugning och ett "konnichiwa!" medan en del gör det inte. Och ibland så hälsar de eleverna som hälsar på lärare inte till vissa lärare. Undrar om de bara ska hälsa på de som de har eller haft, eller kan namnet på eller aa...
Och ibland så bugar de för en del elever, är de andra eller tredje klassare? .___.

Japanska lärare är väldigt bra på att snacka. De maler på utan hinder och tar inte tid för att andas känns det som ibland. Vilket känns så synd ibland. De Japanska lärarna verkar alla väldigt kompetenta men själva systemet som de ska lära ut i känns så himla gammalmodigt och idiotiskt.
Det Japanska systemet är helt uppbyggt på att memorera fakta.
Enligt mig känns det helt idiotiskt att memorera exakt allt du ska lära dig. Att de får lära sig, "så här är det" istället för "så här funkar det". I så här funkar finns det mer utrymme för eget tänkande och att faktiskt själv komma till insikten om hur saker funkar samt att det då fastnar bättre än om du ska banka in exakt alla info.
Jag kan dock vara väldigt färgad av hur Engelska lektionerna är upplagda dock. För du kommer verkligen inte lära dig ett språk genom att memorera 10st A5 sidor och sen knappt använda några av orden som stod i boken. Helt idiotiskt. Eller sen att helt inte ha någon praktik utan typ bara skriva fram och tillbaka från Engelska till Japanska eller andra hållet. >.<

Geez, jag kan verkligen skriva om jag väl börja. Ursäkta allihop men familjen ligger och sover på nedervåningen och jag kände för att skriva ett inlägg ^^

Ja, mata!

Bilder från Naha-shi och området där jag bor

Tredje dagen på orientation - Meiji Shrine & Harajuku

fredag 16 september 2011

"Suppai!"

Så jag gav klassen idag en stor påse med svenskt godis. Det blev uppskattat ^^
Alla verkade tycka om det och man hörde "Oishii" titt som tätt.
Det lite roligare var dock när de skrynkla ihop ansiktet och utbrister "Suppai!" ><.
Suppai=surt. De är inte precis vana vid sura saker. Så det var rätt roligt när de skrek ut "Suppai!" för att sen smyga fram och ta en till godis.

Var också 3 tjejer som skulle dela på en refresher. De är rätt hårda och sega i vanliga fall men var ännu mer nu i den Japanska värmen. Så de bet tag i den och typ vred isär den med stor möda. Var underhållande ^^

På Engelska lektionen tidigare på dagen så hade vi ingen lärare utan fick något papper där man skulle fylla i saker. Så jag hjälpa några med hjälp av gester och knagglig Japanska för att beskriva vad de Engelska meningarna betydde. Men det är inte så anmärkningsvärt utan de vi också gjorde var att de frågade vad för ljud vi har för djur. Tex "mjau" och "voff". De garva ihjäl sig .____.
Fast det var roligt ^^ Särskilt när jag skulle berätta hur vi beskriver grisars ljud. "Nöff nöff" de vek sig av skratt.

Vi tränade inför taiikusai igen. Den här gången med alla första års elever.
Det var trångt...sisådär 7-8 klasser och 40 elever i varje klass. I en idrottssal. Men det funkade. Tror jag förstår allt jag ska göra nu och hur. Annars så skyller jag på att jag bara är en förvirrad utlänning som bara inte förstår. För jag gör ju knappt det. Det är med möda och gestikuleringar som jag förstår läraren som har hand om hela formations sakerna.

I övrigt är det väldigt frustrerande att det ska komma en tyfon just nu >.<
Det är nämligen någon sorts röda dagar här. Så alla är ledig ända inpå måndag.
Men eftersom det ska komma en tyfon kanske man inte ska röra sig ute på gatorna. *mecha sigh*
Samt att de skulle hålla en matsuri som inte blev av förra månaden pga en tyfon. Nu blir den då igen avbruten pga det...för att inte flyttas fram igen. Jag vill se Eisa, Taiko och uppleva en matsuri O___O
Frustration~ >.<

Ja, mata kondo ne

torsdag 15 september 2011

Surprise party

Idag så hade min klass ordnat en välkomstfest för mig! =)

Jag anade ingenting förens några sekunder innan jag gick in i klassrummet.
Jag började pussla ihop några saker så jag förstod precis innan.
Det var nämligen så att tidigare på dagen när vi hade Engelska lektion och vi alla satt i grupper med de som sitter nära en. Eller tjaa... Blev liksom tjej och kill grupper ändå...med de som sitter nära en då.
Jag fick dock sitta med några tjejer, The one lucky guy som Engelska ALT:n sa. (ALT är en lärare från ett Engelskt talande land som hjälper till på lektionerna)  Men under lektionen så fråga Asuka mig om jag hade tagit med en obento vilket jag då hade. Hon blev då alldeles "ehhh" och hade värsta förvånade ansiktet. Tänkte inte så mycket på det.

Senare under dagen efter idrotten så var det då lunchtid och jag gick in i klassrummet och lämnade idrottskläderna i min hylla. Råkar då stötta till Asuka och säger "sumimasen" varpå hon blir helt chockad. (Jag skulle ju inte vara där utan Yuusuke skulle hålla koll på mig) Såg att borden fortfarande var hopfösta och de var lådor med mat i. Hon ställer sig vid dörren med Yuusuke och säger åt mig att följa med honom. Jag fattar ju ingenting utan sure följer med. Så vi ställer oss vid en fläkt och liksom just chilling. Pratar med en Japan som kommer förbi.
Jag har vid det laget inte kopplat någonting utan är bara, amen visst de gör väl något. Trodde att det var bara tjejerna som skulle göra något åt alla för jag såg bara tjejer inne i rummet då, och att vi killar skulle hålla oss borta.
Men långsamt när jag märker att det är fanimej några killar som går in i klassrummet så hummm...det är något lurt på gång. Så faller allt på plats när de säger att det är okej och Yuusuke säger att mig att vi kan gå in. De var massor av mat uppradat på bänkarna, kände inte igen något utom karaage, tror det var det xD Men också nån banankaka, muffins och mochibollar. Allt var gott i vilket fall! Fick också en påse med lite presenter i.
Alla är så snälla ^^




De hade också skrivit saker på tavlan men jag hann tyvärr inte ta foto på det >.<
Det blev så bråttom på slutet när nästa lektion skulle börja och jag inte hade ätit klart allt än >.< Myee

Förövrigt har jag typ fått det mest awesome erbjudandet yet O:
Yuusuke som är den som jag är närmast här, han som bott i Australien och pratar väldigt bra Engelska.
Han erbjöd mig att följa han och hans familj till något resort hotel näst, nästa helg. (Eller jag vet inte hur jag ska tolka saker här i japan, för som han sa" My mom wants you to come with us to a hotel resort, so if you want to come it's okey" Men han måste ju själv ha gått med på det innan eller hur O: Men att det då är hans mammas idé från början då. Tyvärr så är skolan taiikusai då vilket jag upplyste honom om. Han visste inte det själv. ^^
Så han sa åt mig att vänta men att ge honom min värdfamiljsnummer så hans mamma kan ringa och fråga om det är okej. Men hela själva gesten är ju hur schysst som helst :D

Tydligen ska det komma en tyfon hit imorn. Men de är helt chill. Stäng fönstret när då går till skolan är det enda de säger :P

Ska ta med mig svenskt godis imorn och ge till klassen för att visa min uppskattning. Dränerar nästan hela mitt förråd, så ni där hemma. Snälla skicka lite *blink blink*.
Hoppas de kommer gilla det.

Ja mata!

tisdag 13 september 2011

Datorkunskap in my heart

Jag har hittat en lektion där jag faktiskt kan delta i :D
Såsom rubriken nog talar om så handlar det om datorkunskap.
Början av lektionen var hur ska man säga...gullig. Det börjar med att alla ska spela något spel där man träna på att skriva snabbt. Tex så spelade jag ett fighting spel där när man lyckades skriva in ordet på skärmen slog till motståndaren  ända tills man hade besegrat den. Tydligen var jag väldigt snabb.
hehehe...blev några "sugee" samt att jag nu finns på 3 ställen på highscore listan på skolan.

Sen så efter de hade haft sin skriva snabbt träning så var det dags för den riktiga lektionen där lärare undervisade i Excel. Vilket vi på Teknik linjen redan har gjort så det var inte något riktigt problem.
Ännu enklare eftersom att läraren visade bara några korta steg innan han lät en göra samma sak för att sen visa vad vi skulle göra därefter.

Så det var kul att för första gången kunna fullt ut delta i en lektion och till och med vara lite bättre än de andra =)

I övrigt har jag blivit sjuk och var i helgen uttorkad, glömde lite att dricka vatten. Dumt Elias. Väldigt dumt.

EDIT: Har dragit på mig ögoninflammation också. Min kropp älskar mig verkligen >.<

Men i övrigt så har min homeroom teacher gett mig ett fotoalbum med alla klassmedlemmar och deras namn så jag kan lära mig dem. Kommer få ta hem den ^^

måndag 12 september 2011

Bukatsu

Idag provade jag på handboll. Det var kul! Alla är riktigt snälla och så. Tror jag ska gå med.
Det som får det att vara tilltalande förutom att det var kul är att det är en lite mindre grupp människor.
Till skillnad från basket eller fotboll där det är skit många med.
Låt mig då notera skit många människor.
En sak jag inte kan förstå. Alls. Är att efter klubbaktivitet eller idrott så duschar de inte.
Det finns duschar men de används inte. Kan vara för att schemana är lagda så att efter idrotten så är det 10min till nästa lektion. Känns lite dumt upplagt...

Aja man klarar sig även om man känner sig väldigt äcklig.

That's all, I think. Ett kort, snabbt inlägg nu på natten.

Ja, mata

lördag 10 september 2011

Kokusai Dori

Idag har jag gjort två saker av notis.
Jag har varit på kokusai dori och jag har provat goya.

Kokusai dori är en lång gata i Okinawa fylld med massor av affärer.
Det i sig var faktiskt inte så intressant då det mesta antingen var souvenir affärer som alla säljer samma sak eller klädaffärer vilket jag inte hade tid för precis eller intresse för tillfället. Såg typ spritflaskor med inlagd orm.
Jag var förövrigt själv där på kokusai dori och hade en timme på mig.

Men jag har nog hittat mig drog...en laglig och helt ofarlig drog. Eller helt ofarlig är den inte, det kostar pengar ju.
Jag hittade en skivaffär. Bara av att kliva in i affären kände jag hur farligt det var, jag kan inte stanna där för länge, för då skulle jag komma ut med alldeles för många skivor. Så som tur var jag tvungen att dra mig tillbaka för att bli upphämtad. Menmenmenmenmen det var fyllt av k-pop, hylla för bara visual-kei, eller j-rock, eller anime musik eller vocaloid musik. ;_____; So beautiful
Jag köpte ingenting där...än.
Jag köpte däremot någon sorts boll som smakade lite som muffins av en tant för 500yen.



Och sen så har jag provat goya som sagt... Goya är en grönsak som smakar väldigt bittert som Okinawaborna av någon anledning har fått för sig att älska. Jag...jag älskar inte goya.



Det var väl allt för idag. Bilderna kommer när de kommer.

fredag 9 september 2011

About the picture spam

Jag failade lite med bild spammet.
Så därför har jag bestämt mig för att jag ska göra ett nytt försök och den här gången ska jag dela upp inläggen efter vad de handlar om.
Kommer nog finnas uppe någon gång imorn på dagen för er.

Tanoshimi ni!

It's official

Jag kommer nu officiellt att vara kameraman på sportfestivalen.
Jag och Maesato-sensei pratade med ledaren av fotoklubben och klubben är liksom väldigt individuell och har inte precis möten ofta så jag kan vara med i den och skicka in någon bild i september som bidrag till en fototävling på skolan.
Men hon pratade lite på Japanska och jag förstod ingenting och sen när vi var klara och gick så sa hon att jag kan få ett armband där det typ står kameraman så jag kan springa omkring och ta officiella foton på sportfestivalen.
Awesome x)
Som jag då ska lämna till dem och sen såklart behålla själv.

Så det ska bli kul.

På skolan idag så tränade vi på idrotten inför festivalen hur vi ska röra oss i formation, typ lite marsch stil. Det var kul. Särskilt när man liksom bara ska vända på sig och alla skriker ut "ICHI, NI, SAN".
Väldigt sådär kraftfullt ^^

Tittade också in hos Shogi klubben men det var lite för nördigt för mig xD
Blir nog kalligrafi klubben och någon sportklubb. Får se. Finns ju massor av tid och jag har bara gått 3 dagar på skolan hittills ^^

Edit: Oh yeah, kom på en sak. Det många har frågat när de fick reda på är om jag känner till Ibrahimovic.
*sigh* Är han så känd verkligen så Japaner på en liten ö vet vem han är? >.<
En i fotbolls klubben hade till och med en tröja med hans namn på ryggen :P


Ja, mata!

torsdag 8 september 2011

Andra dagen på skolan

Gaijin Effekten© funkar fortfarande. YES!

Andra dagen på skolan var nice, var bara lite trött eftersom jag kom hem så sent igår och då fick för lite sömn. Men det var kul. Innan homeroom började så var det en till grupp tjejer som kom fram och prata.
Hmmm Yuna, Haruna och ....fuck glömde hennes namn. Det är så himla många namn som slängs på en hela tiden. (Homeroom är en tid då klassens lärare kommer och delar ut typ papper och eleverna kan typ läsa eller nåt(Den är konstig men nice))
Umm vi tränade på samma dans som tidigare under idrotten och men också hur vi skulle röra oss in i formation på Sportfestivalen. Vi ska forma Futenma Koukou. Koukou blir då ett kanji. Min klass 103 är "A"

Yuna och hennes kompisar (hon är typ ledare(?)) kom förbi flera gånger andra lektioner och ville prata. Oh en sak för er som inte vet. I Japan är det helt okej att fråga om man kan bli vänner. Vilket då Yuna och hennes kompisar frågade. Klart man säger ja på det.

Efter skolan var slut så hjälpte Maesato-sensei mig att titta på kulturklubbarna. Vi hann dock bara titta på kalligrafi klubben eftersom när jag väl var där så lät de inte mig gå :P
Jag testade att göra ett tecken, först med hjälp av läraren som typ egentligen gjorde hela jobbet så den blev awesome och sen på egen hand. Lägger upp bild på den som var gjord med läraren.
Jag gjorde tecknet för huvudstad. Miyako. Tycker det låter väldigt fint =) Och ser fint ut.


Det var en tjej där på kalligrafi klubben som hade det bästa förvånings ansiktet hittills.
Det gick verkligen från ingenting till förvåning, till amazement till total liksom jag vet inte vad. Men det var liksom, "ahhhh ahhh ehhh" och typ (hon satt ner) flytta sig bakåt.
Men på sättet jag inte fick gå var att...de ville prata med mig, allihop. Och sen ville de ta kort med mig. This is so not me O___O

Det är kul att få uppmärksamhet... Väldigt roligt att se deras reaktioner och sånt.
Men snart kommer Gaijin Effekten© ta slut och saker kommer bli vardag. Bäst att utnyttja den medan den finns kvar. Hmmm vilken klubb ska man gå med i...det är bra om jag går med i en sportklubb eftersom min klass är väldigt sportig. Men samtidigt är jag mer hmm...kulturell av mig? Att jag inte håller på med sporter utan andra saker. Måste bestämma mig. Aja imorn ska jag prova på basketen tror jag eller handboll. Får se~ eller skulle Maesato-sensei visa mig flera kulturklubbar? Hmmm...

Ma ii.

Ja, mata.

onsdag 7 september 2011

Första dagen på skolan

Första dagen gick...skit bra :D

Jag kom först väldigt tidigt till skolan, hela 20 minuter innan jag skulle vara där så jag fick sitta inne på lärarnas rum. Japaner är konstiga...fast det vet väl alla. Jag kommer in där på lärarnas rum och liksom, det är varmt! Men de verkar inte påverkas av det och ser helt fräscha ut och så. >.< Asiat gener.
De skulle inte sätta på ACn förens de skulle ha sitta möte.  Galna...
Så då på deras möte skulle jag presentera mig själv på Japanska vilket gick väldigt bra. Talet var väl bra men jag tror de var mer imponerade över liksom mitt sätt över att ha tal. Japaner är väldigt blyga och saknar karisma. Inte för att jag vet om jag har det, men jag klarar av det bättre än Japanerna :P

Efter det var över så tog min homeroom teacher Maesato-san mig till typ ett studierum(?) där jag fick vänta.
Hehehehe....Crazy...
Läraren öppnar dörren och säger att jag ska vänta där inne tills hon hämtar mig. Hon säger det där på Engelska vilket får elevernas uppmärksamhet men sen också...ser de mig.
Man kan liksom se på ansiktet hur det går upp för dem att jag är utbytesstudent. Lite större ögon och lite öppen mun som sen följs av ett "eeeeh" eller viskningar till varandra. Då pratar jag om tjejerna. Killarna tittar upp och ser förvånade ut men yttrar sig inte.

Det är en grupp tjejer som sitter närmast från där jag står som tydligen vill prata med mig säger Maesato och lämnar mig lite sådär med dem. Det var intressant så att säga xD Väldigt kul och var liksom alldeles torr i munnen efter att ha prata och skrattat. Jag ser tydligen ut som Harry Potter. Vilket jag får höra om och om igen, hela dagen. Harri mitai na! Harri! Harri! Mitt smeknamn kommer nog bli Harri...

Efter det var det introducera sig igen inför klassen och de var också imponerade. De är as schyssta. har tydligen blivit placerade in den klassen som kommer mest överens med varandra. I de andra klasserna så gillar inte alla varandra tydligen. Men i min klass så är allt lugnt. Jag hamnade bredvid Asuka, Michu och Ayano. (I Japansk skola har man en plats i ett klassrum som lärarna går till) Har också två killar bredvid mig men deras namn kommer jag inte ihåg. Tjejerna är väldigt pratsamma här till skillnad från andra delar av Japan. Väldigt sådär "på" och frågar mycket och så.
Vilket killarna också är men det är nog mer ovanligt att tjejerna pratar med killar. Om jag har förstått rätt från de andra utbytesstudenterna. Men de tre är väldigt trevliga sen finns det en till som jag inte har lärt mig namnet på i deras grupp.

Så min plats i skolan är väldigt bra faktiskt ^^ Killen till höger om mig hjälpte mig på matten och så finns det Yuusuke som är skit trevlig och som har bott i Australien i två år så han kan prata bra Engelska. Nästan lite för bra, för när jag frågar saker på Japanska svarade han på Engelska.
Han och massor av andra Japanska killar följde med mig när vi byte rum till biologi rummet och något annat rum där vi tränade någon dans för sportfestivalen. Då hamnade jag bredvid de där tjejerna igen och de fick skriva ner sina namn i mitt anteckningsblock så jag skulle komma ihåg namnen. hehe

Men righto. Vet inte riktigt när de var men...som utbytesstudent blir man populär...eller intressant jag vet inte riktigt vad. Men när det inte var lektion så kom massor av folk till utanför mitt klassrum och tittade på mig. En del killar men det var mest tjejer. Som typ alla verkade ha sin hand fastklistrad framför munnen. Oh yeah. De frågar många gånger om jag känner till olika Japanska och Koreanska grupper och blir liksom "Sugeee!" när jag känner till alla. (Otroligt betyder det)
Speciellt Michu dog typ lite när jag sa att jag kände till Tegomass. Och dog lite till när hon och en annan frågade vilket jag tyckte såg bäst ut av de två medlemmarna och valde den hon gillade mest.
Men mest dog hon på Engelskan när alla skulle introducera sig på Engelska efter jag hade gjort det och hon råkade säga "I love you" fast hon menade att fråga om jag gillade eller kände till den låten.
Hon dog av pinsamhet och klassen dog av skratt, så värt att ha på film...och så har jag inte det...

Spolar fram lite~

När skolan var över så visade Yousuke mig alla klubbarna, ska nog prova på basket eller handboll.
Får se vad jag väljer.
Och hela tiden är det tjejer som säger att jag ser ut som Harry.
Men också när jag kollade på fotboll klubben så skrek något ut "Harri!".
Itsumo itsumo

Låt mig krossa en myt och förstärka en. Japanska killar är inte alla korta. De är alla väldigt jämn lång på någonstan 170ish.
Men tjejerna, de är korta! Har knappt sett en enda som klarar 160 spärren.

Men så det var min dag. Gick hem från skolan klockan 8 och var framme någon gång innan 9.
Är skit trött nu så ska ta och sova.

Oyasumi

tisdag 6 september 2011

Bild spam

I det här inlägget finns massor av bilder men för att inte fucka upp svaga datorer så gör jag så att ni måste trycka på "Läs mer" för att kunna se dem.
Kommer nog vara ett par bilder ^^


Okinawa Prefectural Futenma Senior High School

Right så i måndags så var jag första och registrera mig som en utlänning i Japan tillsammans med värdmamman, jag är en så kallad "alien".
Gick väldigt snabbt så om 3 veckor ska jag dit igen och hämta mitt Alien ID Card.
Måste understryka igen hur vänliga Japaner är. Nästan lite sådär på ett gulligt sätt.

Sen kom första besöket på skolan. Lite sådär nervöst. Jag skulle bara då ta och hämta upp min skoluniform och träffa min homeroom teacher, Saotome, och Oomine, vet inte riktigt vem han är för mig riktigt.
På skolan är han idrottsläraren och ser verkligen ut som att passa in i rollen.
Vi fick vänta ett långt tag på första våningen av skolan i något konferens rum och blev sen förda upp till andra våningen till lärarnas rum.
Hehehe
Går in där och ser mig runt lite där.
Och vad ser jag där om inte en annan utlänning! JAA. Troligtvis en Amerikan som är där för att hjälpa till att undervisa i Engelska. Vi typ ser varandra och ler åt varandra. Vi vet att båda liksom sitter i samma situation och är utlänningar där på skolan. Ahh the invisible bond of being outsiders. ^^
Vi får vänta där ett långt tag på att först Oomine ska komma och senare på Saotome.
Oomine frågar om jag har tagit med mig polo skjortorna som jag ska ha till vinteruniformen vilket jag då har. Däremot så har jag inte med mig något bälte eller shorts till idrotten. Bältet köpte jag och värdmamman senare på kvällen, kl 8 tiden för att vara exakt. Men shortsen sa Oomine att han ska fixa åt mig. Snell Oomine.

Så får jag träffa Saotome och vi letar fram skoluniform kläder som passar mig. Saotome har tydligen själv varit utbytesstudent förut och kan då prata Engelska. Nice.
Så när de andra har Japanska ska jag få special lektioner med henne eller någon annan Engelska lärare.
Tydligen så ser min klass fram emot att träffa mig samt att de är en väldigt sportig klass så de är lite sådär "på". Och att jag borde gå med i någon sport klubb. Hmm vilken ska jag gå med i...

Så fick jag träffa rektorn och det var lite sådär underligt tycker jag. Han skaka också hand och kunde prata Engelska. Okinawa är annorlunda ^^
Kommer nog ha kalligrafi som mina art lektioner, ska bli kul!

Utanför skolan kommer jag på att jag inte vet riktigt hur jag ska helt ta mig till skolan med bussen.
Så jag frågar Saotome och hon förklarar men säger också att på torsdag ska hon ta mig till stället där man köpter månadskort för bussen så jag slipper betala på bussen varje gång.
Snällt.

De är väl typ allt, läs nu allt jag skrivit så blir jag glad ^^

Möta värdpappans brors familj

Andra dagen hos värdfamiljen så jobbade Värdmamman och tog då med Haru och Reo till jobbet.
Då fick värdpappan ta hand om mig under dagen. Han tog med mig i bilen och visade mig runt om i området, är som en labyrint :P
Jag sa att jag behövde en väckarklocka så tog han mig till en återvinningsaffär men det fanns ingen där.
men det var så svalt där inne :D Fanns flera olika utblås för ACn.
Efter det tog han mig till någon elektronik shop där jag efter mycket beslutsångest valde en väckarklocka.

Sen var det tydligen dags att hämta Haru och Reo hos mamman. Sen tog han oss till sin brors familj.
De har tydligen också haft en utbytesstudent tidigare, tror det var den här sommaren.
De var också jättesnälla. Där träffade jag barnen Takuma, 16 år, Keisuke 14år, och mamman Miyuki.
Takuma fyller 17 den här december så vi är i samma ålder.
Låt mig berätta en sak för er. Japanska killar är blyga. Väldigt blyga.
Keisuke vågade knappt prata med mig och Takuma var lite sådär embarrassed.
Värdmamman ställde många frågor om mig och Sverige. Japaner låter så himla förvånade när man berättar något de inte visste. Hon frågade om jag hade skype och sånt varpå jag då säger ja och lägger till att det kommer från Sverige. Hon blir alldeles EHHHHH?! Som att det vore världens största sak ^^
Men allmänt så blev de väldigt imponerade över att jag visste vad ursprungsspråket på Okinawa heter, känner till Japanska band, bland annat bandet Stereopony som kommer från Okinawa. Eller som att jag tränade Kyudo hemme i Sverige.

Sen när det var dags att gå så säger mamman att liksom, kom över hit på helgen så kan du och Takuma umgås. Ni är i samma ålder. Nåt sånt där ish. Lite svårt att förstå allt. Men oh glömde! Hon pratar lite engelska. Mer än min värdmamma. Familjen hade nämligen haft en utbytesstudent från USA så den hade lärt dem lite.
Så de verkar gilla mig ^^ Miyuki och Takuma, Keisuke vet jag inte :P

Hur jag blev vän med mina värdbröder

Först i början var mina värdbröder liksom väldigt blyga och höll sig undan.
Vilket är ju bara att förvänta sig. Vem är den här personen i vårt hem?! Svårt för ett barn ju.

Så helt i början var de tysta och tittade misstänksamt på en.
Men långsamt och försiktigt första dagen när jag håller på att packa upp så vågade sig lilla Reo in i rummet. (3år) Varpå jag grabbar tag i en godisförpackning jag lämnat på skrivbordet och räcker det mot honom och frågor ifall han vill ha. En sån där Maoam förpackning.
Tittar försiktigt på den och sträcker fram handen, undersöker godiset lite sen rycker åt sig den och springer iväg.
Sen lite senare var det fullt liv och Haru och Reo lekte och jag verkade vara någorlunda accepterad.
Senare på kvällen gav jag iväg presenterna plus lite mer godis så då var liksom det typ fixat.
Jag tror de har lite smått missförstått presenterna men aja, vafan.



Lika bra att börja med peace tecknet Elias, var som en Japan

måndag 5 september 2011

Resan till värdfamiljen

Vi är nu 9 personer kvar som ska till Haneda airport för att flyga iväg till värdfamiljer.
15 minuter kvar tills vi ska åka dit. Lite sådär segt att vänta :P
Känns bra däremot, spännande att träffa dem men jag känner mig inte nervös eller så, än..
Ska plugga lite meningar på planet så jag kan säga något faktiskt ^^

Alla var faktiskt schyssta här efter man lärde känna dem, hehe..

Så nu är man på egenhand mitt uppe i luften på planet. Japanska inrikesplan är nice. Rena, bekväma stolar med huvudstödet i perfekt höjd för oss lite kortare. Små tvs i taket och en stor projektor längst fram. De sänder typ något matprogram : S

Fan va trevliga de är Japanerna!
Flygvärdinnan kom precis fram och frågade om jag ville ha något att dricka, liksom sådär trevligt och professionellt. Innan vi skulle landa kom hon fram och frågade om jag pluggade Japanska. (hade Japanska saker framme) Jag sa då ja. Hon säger att min Japanska är bra men att jag ska tänka mer på att prata Keigo. Vilket jag också håller med om. Jag glömmer alltid bort att jag inte kan vara liksom informell hela tiden.

Så, uhum..somnade direkt efter planet lyfte, direkt alltså. Som att slå av en lampa. Verkar som att jag var trött utan att jag själv kände av det ^^
Iofs så sov vi i mitt rum i bara 5 timmar ungefär, de andra var uppe och fixade med papper eller pluggade Japanska medan jag förde över allt från kameran till datorn. Tog ett tag.

Om sisådär 1,5 timmar kommer planet landa på Okinawa, värmen kommer nog vara olidlig och jag ska möta värdfamiljen. Tanoshimi ni!

Öppet hav så långt ögat kan nå!
Vi har nu kommit ut ur nåt stort moln som vi suttit i sen resan började.
*sigh*
Haven är verkligen smutsiga... Kan se skräpet långt där nere i vattnet härifrån(tror det är skräp i alla fall. Annars så är det väldigt vackert.

Mötet med värdfamiljen var inte som jag trodde det skulle vara.
När jag kommer ut på området där de skulle möta mig så var ingen där. Så jag går lite fram och tillbaka och letar. Ingen där~
Ställer mig då för att vända. Då hör jag ett "Erias!" bakom mig. Det är värdmamman som kommer med båda mina värdsyskon. Hon håller dem i händerna och kommer fram till mig. Jag bugar och säger "Hajimemashite" som man ska.
Hon gör inte det! Utan hon sträcker fram handen och säger "hi!". Chock!
(Det har fortsatt, att de hälsar med att skaka hand)

Sen går vi raskt iväg till bilen och åker till huset.
Alla meningar som jag pluggade på planet bara rann av mig efter det mötet.
Blev liksom helt tom i huvudet. ^^
Okinawaborna är verkligen annorlunda från resten av Japanerna. Mycket öppnare, varma och vänliga.

Så nu är det slut på iPod dagboken och liksom vanliga inlägg kommer ta vid.
Seså hörni! Kommentera! Jag ser att ni finns allt! Var 100 sidvyer igår ^^

Ja, mata~

Tredje dagen

きょうははらじゅくへきました



Harajuku var awesome! Vi gick längs en gata som heter Takeshita dori. Gatan var fylld med massor av olika sorts tuffa butiker. Vi såg nog bara en liten del av Harajuku tyvärr. =(
Alva du skulle nog älska det här stället.
Samma för er som vill köpa bilder på massor av kända asiater, fanns butiker med bara det!

Vi fick 20 minuter fritid där!
20 minuter! Så lite tid på ett så awesome ställe! D:
Ni som läser det här runt den här tiden kanske vet att det har varit en kraftig tyfon som dragit fram över Japan. Det var lite sådär nära Tokyo så den dagen regnade det rejält. Fick ta och köpa ett paraply.
50 kr typ. Är det billigt? Ingen aning själv vad det kostar i Sverige. Men det är ett sånt där genomskinligt Japanskt paraply, velat ha en sån och nu har jag det :D

Jag fick sen "typ" våran Japanska gruppledare att ta oss till ett Okonomiyaki ställe. Det var jättegott!
Jag har gjort det hemma tidigare men det här var godare ;D
Japansk majonäs är faktiskt gott! Tillskillnad från västerländsk >.<

Och restaurangen var i typ det grymmaste huset ever O___O

Awesomeness

Efter det skulle vi ta oss tillbaka till camp med hjälp av tunnelbana. hehehe....det gick inte så bra. Vi gick vilse. まいご. Men det var inga problem för då fick vi ju se mer av Tokyo!

När vi kom tillbaka så skulle vi ha gjort en group performance som vi då skulle spela upp. Så den fixade vi på tåget tillbaka. Och vi vann med den, snabbt ihopsatt på tåget och som jag lärde mig när gick upp för trapporna mot byggnaden vi skulle vara i. Vi vann ett typ anteckningsblock och en penna :P

Efter det var det individual counseling och presentation på Japanska. (Jikoshokai)
IC var att vi fick prata med vår counselor som informera oss om skolan, familjen och sånt.
Sen bad~

Oh juste! Innan vi besökte Harajuku gick vi genom en skog där Meiji Shrine ligger. Det var så vackert :D


Nu ska jag skriva klart ett pappershäfte som de tvingade oss att skriva.

じゃ,また

söndag 4 september 2011

Andra dagen

Sitter här nu i ett rökindränkt sällskapsrum kl 07.30tiden och tittar på tv. Handlar om bandet Ikimono Gakari som jag själv lyssnar på.
Lite sådär tufft faktiskt ^^
Japanska toaletter är irriterande, i alla fall de här. Det finns inga handdukar eller papper att torka händerna med utan man får ta typ toapapper för att torka händerna. Eller skita i det(gjorde jag efter andra dagen) Blötte bara ner dem, skaka av vatten och sen gå. Toapappret var nämligen ETT lager tunt. Ingenting ju. Fast det är väl för att vi är på camp, kommer nog vara annorlunda hos värdfamiljerna.

Maten är rätt så awesome.
Asså det här stället har liksom en kafeteria som vi fått kuponger till. Och hörni! Miso soppan! Åh! Miso soppan smäller alla miso soppor i Sverige på fingrarna. Så mycket bättre.

Kl 8 på kvällen
Dagen har varit tämligen tråkig med "lektioner" konstant med mat raster och små raster på 5-10 minuter.
Det som var rätt så kul var när en Amerikansk lärare var här och snackade lite om kulturchock och sånt!

Japanska bad är så nice! :D
Asså Japanerna har ju helt förstått det här med bad rätt! Det är så sjukt nice och man känner sig så himla ren efteråt. Älskar det! Sen så är det rätt underhållande att se de andra nationaliteternas generade ansikten ^^ Man är ju nämligen naken tillsammans med alla de andra i det gemensamma badet.

Hmm jag gillar utbytesstudenterna från våra grannländer bäst.
De Norska killarna, Finska tjejerna och de Tyska tjejerna. Finns en schysst kille från Belgien också.
Alla är liksom schysst men de tycker jag bäst om. Länderna som ligger närmast >.<

Shoganai

Och för alla er tjejer så träffade vi en Japansk kille som snackade med oss. Han var seriöst som tagen från ett drama! Ni skulle typ dö eller nåt. Han kallade mig, Peter och Espen för Ikemen, det ni!
Hoppas vi träffar han igen så jag kan ta kort så ni får se. (Vi träffade inte honom :C)

Imorgon på fredag ska vi dra till Harajuku! Sugoi!

OMG it's sooo priity

Det är jätte vackert här! Det är liksom fullt av grönska, har tagit en några videor från när vi åker från flygplatsen till campet. Så ni får se!
Men det är så awesome! Jag vill ha Japanska konbinis i Sverige. o___o
De har liksom massor av goda saker billigt.

Uwah trodde inte naturen skulle se ut så här O:

Det är varmt på ett konstigt sätt >.< liksom växthus svetten rinner men man känner sig liksom inte speciellt varm.
Irriterande
Vi köpte lite mat med oss till campet, varför förstod jag inte riktigt men ah whatev. (Det var för att vi fick middag mycket senare)
Jag köpte en sandwich förpackning med något friterat kött emellan, ser ut som typ tonkatsu.
Och så införskaffade jag jag en Fanta med persikosmak.
Den är riktigt nice.

More to come!

På flygplanet

Klockan är nu vid skrivtillfället 20.56 hemma i Sverige. Har inget att göra så jag skriver ner lite tankar på min iPod.
Det är sisådär mindre än 5 timmar och 20 minuter kvar till Tokyo nu. Efter jag har skrivit klart det här så ska jag nog ta och försöka  sova lite. Kommer annars bli en väldigt jobbig dag på orientation, vi anländer till Tokyo kl 9ish Japansk tid. Morgon, kanske skrivit det förut.
Det vi kommer att göra är att typ socialisera lite och bryta isen plus få info om saker. Däremot! Dagen efter kommer vi typ ha "lektioner" hela dagen. På fredag kommer vi göra en trip till Meiji shrine och Harajuku,  kommer bli awesome!
Sen så är lördagen kommen och vi kommer alla åka iväg till dit vi ska bo resten av tiden. Kl 15 Japansk tid så kommer jag att borda planet till Okinawa. Och väl där på plats, bli mött av värdfamiljen. Exciting.
Har hittills bedrivit tiden med att se lite film.
Battle: Los Angeles, en krigsfilm om att aliens invaderar jorden och då är ju USA såklart i Centrum. En bra film för de som gillar deaction men den föll mig inte i smaken.
Sen såg jag lite halvt Red Riding Hood, den var mycket bättre enligt mig. Hade mer utav en story och var helt klart lite mer annorlunda än din standard pangpang film. Även om jag ragea vid en del tillfällen i filmen så gillade jag den.

Observation

På planet finns det ett antal småbarn men jag har knappt märkt av dem. Det var ett tillfälle i början efter planet hade lyft som man hörde ett barn skrika lite men föräldrarna lyckades lugna barnet på en gång.
Efter det så har jag bara märkt av barnen när föräldrarna vankar fram och tillbaka i gångarna med sina barn i famnen. Och då menar jag föräldrar, för det var inte enbart mammor utan det var även pappor som gick omkring

Slut på observation.

Att hitta gaten i Stockholm efter att ha sagt hej då var inget problem. Bytet i Köpenhamn gick också utan problem, Mikaela rusha iväg så vi följde liksom efter och så kom vi rätt.

Nu är det lite mindre än 5 timmar kvar till Tokyo, tiden gick rätt snabbt nu när jag började skriva. Tror jag ska försöka sova, alternativt läsa lite. Får se.

Lyckades sova lite mindre än 2 timmar och vaknar av att det plingar till för att de vill säga åt oss att ta på säkerhetsbältet. Verkar som att vi går in i lite turbulens. Ska fortsätta sova eller nåt.

Godnatt

Jag sover konstigt

Jag gick och la mig typ 00:00 ish och somna lite efter det.
Vaknar 7:40 av mig själv och är liksom pigg och mår bra. Hur går det till?

Såg en reklam nu på morgonen. Pappan och två barn satt och åt något nytt varpå de alla utbrister Oishii! (gott) Mamman som då står bakom dem framför en bänk-ish säger att hon blir glad att de gillade det. De andra blir alldeles heeeee? Mamma gjorde det här? Och ber då om mer. Japansk reklam.

Kl 4 svensk tid kommer det nog finnas ett nya inlägg. Kanske

Nämen kolla värdmamman är på jobbet med barnen och pappan har åkt iväg en timme för något så nu har jag lite fritid.

Få se...mat är billigt här. Samma gäller med dricka. Vet inte hur många drickor jag köpte sen jag kom hit men mycket är det. Har ju köpt mat samt att jag har mynt kvar men jag har typ gjort slut på min första
10 000 yen sedel. Elektronik är också billigt här.
Men om ni vet lite om japan så vet ni att det finns vending machines överallt.
Det är helt förståeligt! Det är så jävla varmt och att då köpa en dricka för att återställa vätskebalansen eller kyla ner sig är nödvändigt.

Låt mig se... Drickor!
Det är billigt! Skulle jag säga. Finns en automat precis utanför huset och där köpte jag en halv liter Mountain Dew för 110 yen. 10 kr liksom.
Bröd är också annorlunda. Det är liksom inte limpor eller liksom formfranska. Utan det är liksom lätt, tunt vitt bröd med en fyllning. Barnens frukost var liksom ett munk format bröd med en choklad fyllning, plus något annat som jag inte såg vad det var och nån konstig dricka som jag också fick.
Min frukost var yoghurt med flingor, mjölk och den konstiga drickan.
Yoghurten var typ yoghurt. Men mjölken! ugh....det var liksom mjölk...fast med gräddsmak. Helt annorlunda. Så ska ta och skriva av iPod dagboken nu.


lördag 3 september 2011

Överlevde! Hoppas bara att jag överlever värmen nu!

Det är varmt! Så himla varmt! Dör lite.

Familjen är jätte snäll. Ska inte sitta här så länge nu utan bara skriva att jag liksom lever.
Jag har skrivit ner liksom dagbok på iPoden som jag kommer skriva på bloggen sen.
Look forward to it!