Vilse i Okinawa

Vi förlorade matchen. Rätt så hårt för den delen också...
Slutpoängen blev 39-29. Men äh, domaren sög så vafan vi skulle vunnit ifall vi haft en ordentlig en.
Reagerade inte på grova övertramp, felsteg eller när det gick lite för hårt till från motståndarlagets sida.
>.>
Anyhow så deltog inte jag speciellt seriöst så jag kände inte så stor hur ska man säga...medkämpar glöd?
Och varför deltog inte jag seriöst då? För jag har fått benhinneinflammation i vänstra smalbenet that's why! Det har gjort ont där i ca 2 månader kanske men nu på senaste tiden har det gjort mer ont så då kom jag på tanken att jag kanske ska ta och kolla upp det här va, det blir ju bara värre och inte bättre.
Så iväg till sjukhuset, röntga och få besked "aa det är inflammerat hörru" inte för att doktorn sa det så men hans sätt att prata och hur han såg ut gör så att jag bara kan tänka mig att han faktiskt sa så på Japanska. Om det nu går...
Happ, ingen träning där det innebär att man rör på benen i en månad för mig då.
Kan väl inte riktigt säga att jag är allt för olycklig över detta ändå xD
Ska bli lite skönt att ha en ursäkt så jag kan ta ledigt i en vecka så man får lite fritid faktiskt. Annars så blir det ju bara att man kommer hem från träningen, duschar, äter och sen sover. Jag vill ha fritid!
Men vänta sa du inte att du inte fick röra på dig på en månad? Jo...men de kommer nog tvinga mig att gå och typ träna att kasta bollen och fånga den... i 1 ½ timme...fun.

I vilket fall! Vilse så var det ja! När jag kom hem från matchen hade jag några timmar att undvara så jag cyklade iväg till bok, musik, film och uthyrningskedjan Tsutaya. Hittade inget jag ville ha och jag kände inte riktigt att jag ville cykla hem än. Sååå jag åkte iväg på äventyr!
Cyklade iväg lite på måfå, liksom, där borta ser det kul ut! å där borta också! å där!
Så...tillslut var jag jätte långt borta från där jag först gav mig av och jag var stark ovillig att åka tillbaka vägen jag kom, det är ju tråkigt. Men jag visste ungefär åt vilket håll huset låg så jag cyklade runt bland de icke raka vägarna i hopp om att tillslut komma rätt.
Vid ett tillfälle stötta jag på en lekpark byggt som var byggd på sidan av ett berg och ovanpå berget fanns det ett utkikstorn! Upp och kolla å mycket riktigt jag var på helt rätt väg! Om jag skulle fortsatt skulle jag kommit ut på en gata som skulle leda mig till ett gymnasiet och bakom det så visste jag att någonstans där bort bor jag.
Egentligen behövde det här inte vara något problem eftersom det finns något så fantastiskt som mobiler. Problemet var att jag inte tog med mig min... och vMamma sa åt mig att komma hem förre det blev mörkt, å det började skymma vid den tiden.,
Men jag såg ju då ungefär vägen hemåt uppifrån tornet, vet ni vad jag gjorde? Jag tog en helt ny väg som jag kanske hittar den rätta vägen hemåt på :D
Jag skulle ju bara cykla runt berget egentligen men det var lättare sagt än gjort, gatorna gick inte som jag trodde de skulle göra. Men tillslut hittade jag faktiskt gymnasiet. Vet ni vad en väldigt, hur ska man säga, nice sak är? Orkesterklubbarnas helg träning. När jag cyklade förbi gymnasiet körde de igång med någon låt och de är ju så himla bra! Skulle velat ha stannat och suttit å lyssnat men det skulle varit lite creepy för det var några elever på skolan som precis skulle gå hem när jag kom dit och som gick åt samma håll jag cyklade. I vilket fall så därifrån gymnasiet tog jag bara några få felvägar så jag lyckades komma hem innan det blev riktigt mörkt!
Och vFöräldrar blev inte arga eller något i den stilen.